andra våningen

nu sitter jag på bussen påväg hem till verkligheten ett tag framöver.
det finns inge mer jag hatar att tvingas åka fån min underbara pojke.
men det finns inget just nu som jag kan göra åt de.
samtalsämnet har kommit upp nångång men inte kommit fram till nått.
Jo, att södertälje är inget ställe att bo i...
med en klump i magen ser jag skyltarna mot stockholm (e4:an)


Att vakna upp uta dig vid min sida är som att dricka ur ett tomt glas.
kan fortfarande känna din smak på mina läppar.
kan fortfarande känna din hud mot min.
du kommer mig närmare för varjde dag som går.
snart slipper du trassla ur trådarna ur bollen.

RSS 2.0